ö-liv

På ön i tre dar. Tiden försvinner. Man har ingen tid att passa. inga måsten bara vara. kanske låter det skittråkigt.
det är underbart. kändes som man var långt in i sommaren och att gå till jobbet kändes konstigt idag. likaså tanken på att cykelträna... vadåför jag har ju semester och har antagit mina sommarrutiner. för se, rutiner, det stagar jag upp mitt liv på. jag tror ibland att jag ahr en lättare form av aschbergers syndrom. jag gillar att vata vad om ska ske och så vidare, men då kanske nån annan bokstavskombination passar bättre...

Det var varmt i helgen och a( skriver jag bb får grishunden så konstiga assosiationer..) och jag hade ett kvalmigt sovrum.
men hon var där och hade genrep på sommaren vi sett fram emot.
det är en del å fixa med på ön och få till. det är kul men jag är lite oföretagsam känner jag.

Helgen har även inneburit att jag kommit långt in i min bok. det blir det där härliga suget efter att bara läsa och läsa, man är som i en annan värld och äcklas gör jag av bokens vidriga huvudperson Henrik som är en störd jävla psykopat har jag på egen hand diagnosticerat 0ch kommit fram till. han lever sitt liv i guadalupe ..... eller nått såpnt . det är varmt, flottigt, kvalmigt, skitigt stinkande osv... och han lever som ett svin gentemot kvninnor och barn.

nu går jag å läser. många "å" här idag. jag tycker själv att det ser fult ut.... men det är lättsamt att skriva...